Varaktig påverkan

Hjärtligt välkommen till sidan där jag länkar till de artiklar och texter som uttrycker mina åsikter om olika företeelser i företag, vardagen och i samhället. Här kan du läsa mitt senaste alster, men du hittar även texten på min blogg genom att klicka på länken nedan och där kan du dessutom kommentera det jag skriver samt hitta de flesta av mina tidigare publicerade alster.

po-reflekterar.varapaa.se är en blog som kompletterar min personliga blog, bero.varapaa.se, som jag fortfarande använder för en del av det jag skriver. Bero startade jag redan 2014 och de publicerade inläggen mellan 2014 – 2019 finns sammanställda i min bok ”Tankar till en morgondag” som jag gav ut 2020. Huruvida det blir en ny bok med inläggen från 2019 – 2024 har jag inte bestämt än.

Parallellt med dessa har jag tillsammans med några gamla kollegor drivit en blog, naasef.varapaa.se, som i högre grad fokuserar på klimat-, miljö- och energifrågor. Över tid har denna också utvecklats till att kommentera en del politiska frågeställningar främst med bäring på fake news och populism, men har även i detta avseende fortsatt sitt fokus på energifrågorna.

Bloggande under våra lite längre resor hittar du på adressen:

http://cillapoffe.blogg.se

2020-04-25/PO Lindholm

OBEGÅVAT ELLER HELT ENKELT BARA EN EFFEKT AV BRISTEN PÅ BILDNING OCH VANLIGT FOLKVETT?

http://bero.varapaa.se/#home 

Det senaste alstret återfinner du om du följer länken ovan.

CORONA, KLIMATET OCH DEN FOSSILA EKONOMIN.

Det blir alltmer uppenbart att den gamla fossila ekonomin konsekvent vinner på bekostnad av klimatet. I så gott som alla prioriteringar mellan tillväxt, arbetstillfällen och klimatet så vinner de två förstnämnda trots regeringars och företags enträgna deklarationer om att vi måste minska våra klimatutsläpp. Tänk om Preem och regeringen istället gått samman och hjälpts åt att göra en skarp omställning från en industriverksamhet baserad på fossil olja till förnybara drivmedel istället och på så sätt prioriterat hållbar tillväxt, arbetstillfällen och klimatet på ett och samma bräde. Vi måste tillsammans hitta drivkrafterna och ekonomin i ett hållbart samhälle utan att ställa människors basala intressen mot varandra.

Var finns visionerna och viljan att göra skillnad långsiktigt? Ord måste följas av handling som leder till en hållbar ordning. Nu ekar tyvärr plakatpolitiken tom och innehållslös och eftergifterna till regeringspartners och regeringsunderlaget blir successivt allt kostsammare och svårare att försvara. Den s k oppositionen gläfser på som en visionslös kopia av övriga partier och i horisonten synes ingen ljusning, ingen ny kraft som med trovärdighet kan förmodas vända utvecklingen. Alla krafter med makt att påverka i samhället och i världen verkar tro att det går att lura allmänheten i all framtid och prioriterar konsekvent sina egna särintressen. Särintressen som tar sig uttryck som rå ekonomisk tillväxt, att bli omvald eller att fortsatt vara en vinnare i det chicken-race som den globala konkurrensen skapar. Det stora flertalet av oss betraktar denna galenskap och känner maktlöshet och är, ur ett humanistiskt och demokratiskt perspektiv, förlorarna i denna utveckling. Eller avveckling?

Jonas Gren, beskriver i en artikel i SDS detta dilemma på ett ganska intressant sätt som en kamp mellan den gamla och nya ordningen.

"Och eftersom vi lever i en tragedi, kommer det att sluta dåligt, oavsett vem som vinner. Varför? För att det saknas en plan för hur omställningen ska gå till på ett rättvist, genomtänkt och mänskligt sätt. Rävsaxen slår igen och folk ställs mot folk. Hårt arbetande människor i Lysekil med huslån och familj ser sin försörjning hotad. Klimatengagerade som värnar om framtiden för sin planet känner desperation. Och bägge parter har, så som världen är funtad, rätt att vara arga.

Det är inget mindre än en social, ekonomisk och politisk katastrof att människor som delar samma himlakropp i Vintergatan ställs mot varann, när det är företag och regeringar som har den egentliga makten."

Han avslutar sin artikel; "Till Preems ledning och regeringen: ni har bollen. Gör något vettigt av situationen. Ställ inte människor emot varann."

På den globala arenan far den senaste tidens farsot över världen likt en hal ål som ska infångas och rökas ut, och vad det verkar idag så är första ålakung i det här avseendet Xi Jinping eftersom restriktionerna nu så sakteliga är på väg att släppas i provinsen Hubei där utbrottet startade. Hela Italien är i karantän och resten av Europa och världen gör sitt bästa för att återfå kontrollen och begränsa virusets spridning. Massvis med event och evenemang ställs in, skjuts upp eller genomförs utan publik. Oljepriset har fallit som en sten och det är en tydlig effekt av den "gamla ordningen" och marknadslagarna om tillgång och efterfrågan. Plakatpolitiken angående klimatfrågan kläs i sammanhanget av ganska brutalt eftersom den fossila oljan är motorn i de stora ekonomierna och när industrier i Kina m fl länder stängs ner så minskar också efterfrågan på fossil olja dramatiskt.
Minskad efterfrågan möts med lägre pris i ett försök att hålla uppe efterfrågan och när Ryssland dessutom vägrar att minska sitt utflöde på världsmarknaden så blir effekterna än mer påtagliga. Det skulle förvåna mig om det på regeringarnas och oljebolagens bord i de stora och eller oljeproducerande länderna finns plats för klimatfrågan i den rådande situationen. Efterfrågan viker, intäkterna rasar och reflexmässigt försöker de snabbt få ordning på det här viruset. Det här är nog de frågor som kommer att dominera deras agendor det närmaste året eller åren, knappast klimatfrågan eller vad tror du?

I världens tidigare största demokrati är fossiloljeberoendet betydande. Donald Trump avfärdar corona-viruset och riskerna för pandemi, som något som kommer att "gå över". Det hoppas han säkerligen dels för deras ekonomi och dels för att han eventuellt förstår att 80-90% av hans undersåtar, legala och illegala, varken har tillgång till kvalificerad sjukvård och provtagning eller kan vara hemma från sina 2-3 jobb i självvald karantän ens i två veckor.
Det är dessutom osäkert hur stor del av befolkningen som den seriösa informationen om corona-situationen når i ett land där media och sociala media översvämmas av fake news och f n domineras av demokraternas primärvalskampanjer inför presidentvalet i höst. Kloka medicinare varnade igår på nyheterna för att åka till USA, vilket nog är ett klokt råd tills situationen klarnat där borta. Det är ironiskt att ett totalitärt system som Kinas liksom en totalförvirrad och ego-trippad nation som Italien verkar klara den här utmaningen bättre än USA, men så är det nog. 

Det blir intressant att följa utvecklingen under de kommande veckorna och månaderna, och inte minst för klimatets skull så får vi hoppas att allt snart återgår till det normala. Eller inte?